Forum|Galleri|Medlemmar|Om oss|Länkar|Start

2007 »

2006 »

2005 »

2004 »

2003 »

Filmer »

« Tillbaka

Sex veckor i Egypten. En klumpig monofena. Längtan efter att fridyka. Den här resan hade det mesta. Jag ska inte gröta ner mig i Cairo, pyramider, tokiga försäljare, segelbåt på Nilen eller söndertrampade rev i Hurghada. Jag hoppar direkt till Dahab.

Dahab var skönt, avslappnat och turistigt men på ett bättre sätt. Jag lyckades pricka in min första vecka i orten samtidigt som alla duktiga fridykare världen över åkte till Schweiz för att delta i VM. Typiskt. Jag uppsökte Lottas man Peter och han förklarade att bara du åker till Blue Hole så kommer du att träffa fridykare. Dagen därpå lämnade jag min magsjuke reskamrat Jörgen på hotellet och hängde med en jeep genom den guppiga öknen ut till hålet.

Blue Hole såg inte mycket ut för världen när vi svängde in på parkeringen men när man väl låg i vattnet visade det sig vara betydligt större än vad det såg ut från land. Jag träffade en Ungrare som hette Latie och han hade boj och rep. Han berättade att repet slutade på 40 meter. Jag dök ner och kom upp med 45 meter på datorn. Mitt personbästa. En bra start. Tyvärr sträckte Latie benet på nåt sätt så han var inaktiv hela resten av min vistelse i Dahab.

Det dröjde tills Lotta kom tillbaka från VM innan fridykningen kom igång på allvar för min del. Tillsammans med henne kom en grupp schweizare som var där för en träningsvecka arrangerad av Lotta. Jag och Jörgen hängde först på dem en natt då det var fullmåne och dök utan ficklampor. Det var coolt.

Några dagar senare följde jag med dem till Blue Hole och gjorde ett seriöst försök att slå mitt personbästa vilket jag också lyckades med. Första gången jag testade mouthfill-tekniken och det gick bra. Lite kämpigt de sista metrarna men jag såg slutet på repet och tänkte inte ge upp. 48 meter blev det och jag var nöjd. En ökning med tre meter från mitt förra PB.

Dagen därpå blev det många PB:n. Patrick började med att sätta 51 meter. Sedan simmade Nicolas 50 meter och därefter var det min tur. Jag var nere på en 46-47 meter någonting när det började trycka riktigt mot öronen men trots att jag hade luft kvar i munnen lyckades jag inte pressa ut den. I vilket fall så såg jag vikterna på slutet av repet och femtio meter är ett för fint tal för att bara ge upp på så det tjöt lite när jag var nere och vände snabbt upp igen. Det hela tog en minut och tjugofem sekunder. Jag vet inte riktigt varför jag har så bråttom. Därefter tog Betti PB på 30 meter.

Två dagar senare följe jag med en annan schweizare som hette Luc och två engelskor som hette Sam och Liv. Nu var mitt sikte inställt på PB i unassisted och free imersion. Jag är ju en rekordkåt jävel så jag var tvungen att kolla upp klubbrekorden innan så jag hade nåt att sikta på. Och två nya PB blev det med 27 meter i CNF och 44 meter i FIM. Det blev mitt sista dyk i Dahab innan vi åkte tillbaka till Cairo och jag är mycket nöjd med min resa.

Nu väntar Kvinnerstabrottet… party.

/Max

Tre linor ner i djupet

Schweizaren Patrick i möte med sportdykare

Max dyker fritt

Lotta laddar för the Canyon

Max på väg ner i the Canyon

Ålar och fiskvid Eel Garden

Svävar över revet
Jörgen dyker

Ett akvarium?

Max upp och ner

Patrick upp och ner

Och så här såg det ut...
 
 
Allt material ©Örebro Apnea | Webmaster: Mikael Mattsson
Johan snorklar